Friday, April 18, 2008

Hur tänkte jag då?

Hmmmm. Har precis ägnat en stund åt att förklara texten till en av låtarna på EP:n för Tussilago, snart 12. Waiting for lightning. Under tiden jag förklarade insåg jag att det nog är en av dom hemskaste texter jag nånsin skrivit, alltså inte dålig, men scary. Jag fick inspirationen när jag var vaken sena nätter med nyfödda Jacob och kollade på serien Oz... ni som sett den vet vad jag menar. Där fanns en kvinna som var psykiskt sjuk och om jag minns rätt hade dödat sina barn. Hon satt i dödscell och väntade på sin tur i elektriska stolen. Ja. Öhh. Ni hajar. Inte världens roligaste att förklara. Fast S är stor och klok och fattar det mesta. Men under tiden jag satt och förklarade rös jag faktiskt själv. Hallå? "all my blessings are counted, and I've closed every door, I'm waiting for lightning, it struck here before". Och så "I will not grow old". Näe, inte mycket hörru.

Men jag tror ändå att det är nåt av det bästa jag nånsin skrivit. Faktiskt. Fast det är scary. Och ja, man får säga så. Att man är bra. Sådeså. Trevlig fredag på er!

1 comment:

Anonymous said...

Kul att få veta! Jag var inne och lyssnade på låtarna och fastnade för just den som är grymt bra!