släppt sin konstiga verklighetsuppfattning. Dels har mamma pratat med doktorn idag, som i sin tur spenderat över en timme med pappa i samband med utskrivning. Precis en halvtimme innan pappa skulle åka från Karolinska kom det in en ny patient på hans sal, och de höll på och grejade med hans maskiner, pacemaker och dropp och annat. Plötsligt hörde pappa ljudet, som han var övertygad om var pistolskott, och insåg att det var en av maskinerna som lät. Han fick tag på doktorn igen och pratade med honom ytterligare en stund, och nu har han, om än motvilligt, börjat inse att det var medicinerna och den allmänna chocken som fick honom att hallucinera. Phewwwww!
Jag ska åka och hälsa på honom imorgon, det är besökstid ända fram till åtta på kvällen. Klockan tre idag hade han ringt till mamma och fått henne att ta en taxi för att hälsa på "här är så vackert", sa han och nästan grät... han har eget rum med TV och utsikt över vattnet. Äntligen kan man slappna av lite och slippa oroa sig.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
Vad skönt att han mår bra! Jag har jobbat på Saltis hjärtrehab förr i världen och det var många patienter som blev betagna över den vackra utsikten och de fina rummen. (det var badhotell för länge sen och lite av den känslan är kvar) Det är en del av rehabiliteringen, den friska luften och vackra omgivningar. Och inga stora, delade salar, utan de flesta har eget rum. Maten minns jag som jättegod, ingen trist sjukhusmat inte. Hoppas det fortfarande är så!
Post a Comment